Grattis Susan! och lycka till! Vad lycklig är jag att jag fick vara med på din stora dagen! Tack!
Ser fram emot att börja läsa din bok… det var intressant att få veta hur det gick till i skrivandet.
Hejsan Susan !
Har läst Din fantastiska bok och ser fram emot de kommande.
Åsa Larsson fick -04 pris som årets bästa deckare, Din bok påminner en del om hennes i stil och uppbyggnad – DOCK är den bättre än hennes samtligt utgivna böcker vilket torde gynna Dig storligen så snart tidens ”ringar på vattnet” sprider sig ut bland alla lässugna.
(Det borde kunna gå ännu snabbare med lite assistans av media och dess företrädare, men där hamnar Du med tiden i alla fall).
Önskar Er allt gott och Vi längtar redan efter nästa bok/ mvh Jörgen
Hej Susan!
Tack för en mkt bra start på min läs semester, jag valde att avvakta med boken till det blev lugn och ro och jag hade möjlighet att ”sluka” den i ett 🙂 Och det gjorde jag!!! Lycka till med fortsatt skrivande! Och som du skrev själv, det finns alternativa miljöer här uppe i norr, men jag tror bestämt att Övik kommer att slå! Ha en härlig sommar med familjen, kram från EvaLotta
Hej Susan,
Jag har just läst din härliga deckare ”Prästens lilla flicka” och skrivit recensioner på Bokias och Bokus’ hemsidor samt på min egen sajt. Har också gjort en länk från Egenutgivarnas FB-sida till recensionen. Du får naturligtvis använda dig av min text var du vill och om du vill.
Lycka till i fortsättningen!
Holger
Hej! Läser din bok just nu och hajar till: Min mors namn använder du till en av karaktärerna. Eftersom min familj är de enda i världen som heter Umegård, undrar jag vart du hittat den och, varför välja ett namn som är så ovanligt? Många här i Ö-vik vet vilka vi Umegårds är, och det känns faktiskt inte riktigt bekvämt att vårt namn finns med i din bok. Alla som känner till oss, kommer att förknippa oss med Anna Umegård i din bok, eftersom det är ett så ovanligt namn och därför helt förknippat med oss!
Först vill jag beklaga att att en av karaktärerna i min bok har samma namn som din mamma, om det inte känns OK för dig. Jag kan försäkra dig om att alla personerna i boken är uppdiktade från början till slut.
När jag namn-sätter de fiktiva personerna i boken finns det många aspekter att ta hänsyn till. Under arbetets gång förekommer också namnbyten om jag upplever att ett namn inte passar med karaktären. Dels har författaren förnamn som är önskvärt att få generations-troget och karaktärs-beskrivande. Efternamnet ska då spegla ort- eller klasstillhörighet. Dessutom försöker författare ha så olika namntyper på de olika personerna för att underlätta för läsare. I efterhand kan jag ex. tycka att Anne och Anna var två namn som liknade varandra för mycket, även om karaktärerna var så väsensskilda att jag från början inte hade orsak att tro att de två nånsin skulle mötas i historien.
I det här specifika fallet ville jag ha ett vanligt, ”generellt” förnamn, för ex ”grannflickan”. Efternamnet skulle då spegla området. Först tänkte jag ”Böle” i namnet vilket fick mig att associera till orten Umeå (Böleäng osv.) ”Gård” kom då som ett påhäng, ungefär som ”strand”, ”vik” eller ”sjö”. Då funderade jag på hur Umeågård skulle bli som namn och tänkte att ”å” nog skulle försvinna. Alltså Umegård.
Normalt sett googlar jag de lite ovanligare namnen, mest för att se att läsarna inte genast associerar med en viss, känd person, men eftersom Anna är en bifigur i historien gjorde jag inte det. Hade jag dock känt till att bara ni och er släkt hette Umegård, hade jag med stor sannolikhet valt ett annat efternamn. Jag har, mig veterligen, aldrig mött någon ur er släkt, och på det sättet hört namnet.
Av andra läsar-möten har jag även förstått att andra personer finns som heter lika och bor på orten, men även det är en slump. Jag har tvärt om strävat efter att inte använda mig av namn som jag själv associerar med vissa personer, undantaget två personer i texten. Det är rektorn Ulla, som en homage till min rektor under studietiden i Övik samt Krille, som jag tyckte var ett bra namn för en datatekniker. Krille är i verkliga livet min fotochef.
Jag hoppas att du här har fått ett uttömmande svar om namn-uppkomster.
Med vänlig hälsning,
Susan Casserfelt
Jag använder mig i min deckare av bröderna Dalton, som råkar illa ut och naturligtvis undrade någon om det var ok med tanke på Daltons i en amerikansk serie. Värst kanske det blir när jag har låtit mördaren hänga upp ett skelett i klockstapeln i byn, en by i Höga Kusten.
Hej Staffan,
Först vill jag ursäkta om svaret har dröjt. Upptäckte just kommentaren nu när jag uppdaterar min site. Rolig idé att använda sig av bröderna Dalton! 😀
Med vänlig hälsning,
Susan
” Prästens Lilla Flicka”. Tack för en mycket spännande läsupplevelse! Ser fram emot nästa bok i serien. Vi är seglande pensionärer och äger vår tid. Det finns många lästimmar på ett dygn :o) / Hälsningar Pirjo
Hej!
Har just läst Prästens lilla flicka och vill tala om att jag tyckte den var jättebra! Spännande hela vägen, svår att lägga ifrån sig, och välskriven! Jag hoppas det kommer fler böcker, gärna i Öviksmiljö (då jag har bott där några år, så det är trevligt!).
Hej Susan!
Jag har läst ”Prästens lilla flicka” och tyckte den var helt fantastiskt spännande. Njöt av att känna igen alla miljöer också. Du fångade mig.
Nu läser jag ”Den tatuerade cirkeln” och är lika fast. Måste bara vända sida och läsa vidare.
Det är bara en liten hake.. särskrivningarna som smugit sig in. På fjärde raden läser jag ”söder ut” och strax därefter dyker ”annan stans” upp ett par gånger. Hoppas jag inte behöver ramla över fler.
Hoppas du inte ser det som sågning. Jag tycker det är viktigt att nivån hålls på alla plan. Du har förutsättningar att komma långt i ditt författande.
Massor av lycka till!!
Ingrid
Tack för att du läser och gillar. Du kanske vill bli förste sär skrivningspolis (förlåt – hahaha) för nästa bok? Den positionen finns visst öppen. 😉 Det är inga pengar inblandade men en massa ära när du får ett tack på sista sida. 😀 Hör av dig om du är intresserad på hej [at] susancasserfelt [punkt] se.
Susan
Hej Susan
Nu har jag läst Prästens lilla flicka, den var verkligen bra, från första till sista sidan. Jag bor i Örnsköldsvik. Jag har ett stort problem och det är att jag har väldigt svårt att läsa texten i boken, jag önskar att du kunde fixa större och fetare bokstäver så jag klarar att fortsätta läsa dina böcker.
Hej Gunilla,
Så roligt att du gillade boken. Svårigheten med pocketformatet är just att boken ska vara liten och lätt, vilket innebär att även texten blir lite mindre än i en inbunden bok. Jag har tre förslag: uppföljaren Den tatuerade cirkeln finns med större text, eller så väntar du till februari när den kommer som ljudbok eller så läser du boken på läsplatta och kan själv styra vilken storlek texten ska visas. Ännu så länge finns inte uppföljaren till läsplatta men jag jobbar på det! hälsningar Susan
Hej Susan, jag blev så oehört ledsen och besviken över att du förklarade mordet med Asperger syndrom. Varför? Alla förstår väl att med en sån uppväxt krävs ingen diagnos för ett mord. Jag är själv nära anhörig till ett barn med diagnosen och barnet skulle aldrig komma på tanken att ens skada en mygga. Såna här förklaringar leder till att folk blir rädd för barn med diagnosen vilket gör livet ännu svårare. Det är så onödigt. Kunde du inte bara slutat boken med att säga vem mördaren var punkt ? Det barn jag känner är världens snällaste. Hur ska barnet kunna stå upp för sig själv och sin diagnos när fördomar sprids om att en sån diagnos kan förklara ett mord?
Besviken läsare
Joel mördar inte för att han är elak, han har heller inte för avsikt att döda, utan agerar ur rädsla. När han kommer till saltmagasinet är det mörkt och han ser dessutom inte vad han gör.
När jag skriver en roman vill i alla fall jag ha en förklaringsmodell för hur ett barn kan komma åt ett vapenskåp. Naturligtvis skulle det kunna vara så att kombinationen är känd för alla i familjen, men i det här fallet ville jag ha ett barn som är fascinerad av runda ting, som magasinet i revolvern.
Jag tror inte att någon läsare/lyssnare kommer att tro att barn med en viss diagnos är elaka. Jag har själv barn med autismdiagnos och drar inte den slutsatsen.
Hej Susan!
Jag läste eller lyssnade precis klart din andra bok o Jag har både fällt tårar efter Josefin och skrattat gott åt Zetanoch Kajsa. Sedan har du även Katarina Ewerlöv som uppläsare. Det kan inte bli bättre!
Tack för dessa två ”tokbra” böcker! Synd att drt alltid ska ta slut. Saknar redan Zetas härliga humor och Kajsas vad ska man säga knasiga impulsivitet? Jag vill läsa mer!!!!! Ja eller lyssna, det funkar så bra medan man städar.
Hej Susan! Nu har jag sträckläst hela morgonen. ”Den tatuerade cirkeln”. 100 sidor kvar. Skitbra story och hur spännande som helst! Blir nog köpt för tv-produktion och/eller såld till andra länder vilken sekund som helst 🙂 Lycka till!!!
Grattis Susan! och lycka till! Vad lycklig är jag att jag fick vara med på din stora dagen! Tack!
Ser fram emot att börja läsa din bok… det var intressant att få veta hur det gick till i skrivandet.
🙂 Tack för att du kom och tack för den fina blomman!
Wow, vilken fest!
Ja, det var supertrevligt! Avslappnat och ändå tid att mingla och folk som inte kände varandra pratade. Det gillade jag nog mest!
Hejsan Susan !
Har läst Din fantastiska bok och ser fram emot de kommande.
Åsa Larsson fick -04 pris som årets bästa deckare, Din bok påminner en del om hennes i stil och uppbyggnad – DOCK är den bättre än hennes samtligt utgivna böcker vilket torde gynna Dig storligen så snart tidens ”ringar på vattnet” sprider sig ut bland alla lässugna.
(Det borde kunna gå ännu snabbare med lite assistans av media och dess företrädare, men där hamnar Du med tiden i alla fall).
Önskar Er allt gott och Vi längtar redan efter nästa bok/ mvh Jörgen
Hej Susan!
Tack för en mkt bra start på min läs semester, jag valde att avvakta med boken till det blev lugn och ro och jag hade möjlighet att ”sluka” den i ett 🙂 Och det gjorde jag!!! Lycka till med fortsatt skrivande! Och som du skrev själv, det finns alternativa miljöer här uppe i norr, men jag tror bestämt att Övik kommer att slå! Ha en härlig sommar med familjen, kram från EvaLotta
Hej Susan,
Jag har just läst din härliga deckare ”Prästens lilla flicka” och skrivit recensioner på Bokias och Bokus’ hemsidor samt på min egen sajt. Har också gjort en länk från Egenutgivarnas FB-sida till recensionen. Du får naturligtvis använda dig av min text var du vill och om du vill.
Lycka till i fortsättningen!
Holger
Tack Holger,
Roligt att du gillade min bok!
Mvh
Susan
Hej! Läser din bok just nu och hajar till: Min mors namn använder du till en av karaktärerna. Eftersom min familj är de enda i världen som heter Umegård, undrar jag vart du hittat den och, varför välja ett namn som är så ovanligt? Många här i Ö-vik vet vilka vi Umegårds är, och det känns faktiskt inte riktigt bekvämt att vårt namn finns med i din bok. Alla som känner till oss, kommer att förknippa oss med Anna Umegård i din bok, eftersom det är ett så ovanligt namn och därför helt förknippat med oss!
Ann-Britt Umegård
Ö-vik.
Hej Ann-Britt,
Först vill jag beklaga att att en av karaktärerna i min bok har samma namn som din mamma, om det inte känns OK för dig. Jag kan försäkra dig om att alla personerna i boken är uppdiktade från början till slut.
När jag namn-sätter de fiktiva personerna i boken finns det många aspekter att ta hänsyn till. Under arbetets gång förekommer också namnbyten om jag upplever att ett namn inte passar med karaktären. Dels har författaren förnamn som är önskvärt att få generations-troget och karaktärs-beskrivande. Efternamnet ska då spegla ort- eller klasstillhörighet. Dessutom försöker författare ha så olika namntyper på de olika personerna för att underlätta för läsare. I efterhand kan jag ex. tycka att Anne och Anna var två namn som liknade varandra för mycket, även om karaktärerna var så väsensskilda att jag från början inte hade orsak att tro att de två nånsin skulle mötas i historien.
I det här specifika fallet ville jag ha ett vanligt, ”generellt” förnamn, för ex ”grannflickan”. Efternamnet skulle då spegla området. Först tänkte jag ”Böle” i namnet vilket fick mig att associera till orten Umeå (Böleäng osv.) ”Gård” kom då som ett påhäng, ungefär som ”strand”, ”vik” eller ”sjö”. Då funderade jag på hur Umeågård skulle bli som namn och tänkte att ”å” nog skulle försvinna. Alltså Umegård.
Normalt sett googlar jag de lite ovanligare namnen, mest för att se att läsarna inte genast associerar med en viss, känd person, men eftersom Anna är en bifigur i historien gjorde jag inte det. Hade jag dock känt till att bara ni och er släkt hette Umegård, hade jag med stor sannolikhet valt ett annat efternamn. Jag har, mig veterligen, aldrig mött någon ur er släkt, och på det sättet hört namnet.
Av andra läsar-möten har jag även förstått att andra personer finns som heter lika och bor på orten, men även det är en slump. Jag har tvärt om strävat efter att inte använda mig av namn som jag själv associerar med vissa personer, undantaget två personer i texten. Det är rektorn Ulla, som en homage till min rektor under studietiden i Övik samt Krille, som jag tyckte var ett bra namn för en datatekniker. Krille är i verkliga livet min fotochef.
Jag hoppas att du här har fått ett uttömmande svar om namn-uppkomster.
Med vänlig hälsning,
Susan Casserfelt
hej, vi har ett barnbarn som har fått din bok prästens lilla flicka, hennes kommentar,” asbra”,hon väntar på din nästa bok! tack.
Hej Gunnar, så roligt att ditt barnbarn gillar min debut. Jag skriver för närvarande på uppföljaren som jag hoppas kommer till hösten.
Ha det så bra tills dess!
Susan
Jag använder mig i min deckare av bröderna Dalton, som råkar illa ut och naturligtvis undrade någon om det var ok med tanke på Daltons i en amerikansk serie. Värst kanske det blir när jag har låtit mördaren hänga upp ett skelett i klockstapeln i byn, en by i Höga Kusten.
Hej Staffan,
Först vill jag ursäkta om svaret har dröjt. Upptäckte just kommentaren nu när jag uppdaterar min site. Rolig idé att använda sig av bröderna Dalton! 😀
Med vänlig hälsning,
Susan
” Prästens Lilla Flicka”. Tack för en mycket spännande läsupplevelse! Ser fram emot nästa bok i serien. Vi är seglande pensionärer och äger vår tid. Det finns många lästimmar på ett dygn :o) / Hälsningar Pirjo
Kul att ni gillade boken. Har just skrivit klart del 2 i serien och hoppas att den kommer snart. Håll utkik.
kram
Susan
ps härligt att segla!
Jag har precis läst ut Prästens lilla flicka. Tack för en jättespännande och bra bok. Ser fram emot nästa
Hej Gabriella,
Det blir jag jätteglad av att höra!
Kram
Susan
Hej!
Har just läst Prästens lilla flicka och vill tala om att jag tyckte den var jättebra! Spännande hela vägen, svår att lägga ifrån sig, och välskriven! Jag hoppas det kommer fler böcker, gärna i Öviksmiljö (då jag har bott där några år, så det är trevligt!).
🙂
Hej, så roligt att du berättar det här! Ja, jag håller på med tvåa och den utspelar sig i Öviksmiljö!
😀
Susan
Hej! Har just lyssnat klart på ”Prästens lilla…..” -fantastiskt bra!!!! Skulle bli kanon som film! Väntar med spänning på fortsättningen Wiveca
Tack Wiveca! Ja, jag håller med om att den skulle passa som film!
Hej Susan!
Jag har läst ”Prästens lilla flicka” och tyckte den var helt fantastiskt spännande. Njöt av att känna igen alla miljöer också. Du fångade mig.
Nu läser jag ”Den tatuerade cirkeln” och är lika fast. Måste bara vända sida och läsa vidare.
Det är bara en liten hake.. särskrivningarna som smugit sig in. På fjärde raden läser jag ”söder ut” och strax därefter dyker ”annan stans” upp ett par gånger. Hoppas jag inte behöver ramla över fler.
Hoppas du inte ser det som sågning. Jag tycker det är viktigt att nivån hålls på alla plan. Du har förutsättningar att komma långt i ditt författande.
Massor av lycka till!!
Ingrid
Hej Ingrid,
Tack för att du läser och gillar. Du kanske vill bli förste sär skrivningspolis (förlåt – hahaha) för nästa bok? Den positionen finns visst öppen. 😉 Det är inga pengar inblandade men en massa ära när du får ett tack på sista sida. 😀 Hör av dig om du är intresserad på hej [at] susancasserfelt [punkt] se.
Susan
Ja, du verkar ju gilla poliser Skämt åsido, håll god nivå
Hej Susan
Nu har jag läst Prästens lilla flicka, den var verkligen bra, från första till sista sidan. Jag bor i Örnsköldsvik. Jag har ett stort problem och det är att jag har väldigt svårt att läsa texten i boken, jag önskar att du kunde fixa större och fetare bokstäver så jag klarar att fortsätta läsa dina böcker.
Hej Gunilla,
Så roligt att du gillade boken. Svårigheten med pocketformatet är just att boken ska vara liten och lätt, vilket innebär att även texten blir lite mindre än i en inbunden bok. Jag har tre förslag: uppföljaren Den tatuerade cirkeln finns med större text, eller så väntar du till februari när den kommer som ljudbok eller så läser du boken på läsplatta och kan själv styra vilken storlek texten ska visas. Ännu så länge finns inte uppföljaren till läsplatta men jag jobbar på det! hälsningar Susan
Hej Susan, jag blev så oehört ledsen och besviken över att du förklarade mordet med Asperger syndrom. Varför? Alla förstår väl att med en sån uppväxt krävs ingen diagnos för ett mord. Jag är själv nära anhörig till ett barn med diagnosen och barnet skulle aldrig komma på tanken att ens skada en mygga. Såna här förklaringar leder till att folk blir rädd för barn med diagnosen vilket gör livet ännu svårare. Det är så onödigt. Kunde du inte bara slutat boken med att säga vem mördaren var punkt ? Det barn jag känner är världens snällaste. Hur ska barnet kunna stå upp för sig själv och sin diagnos när fördomar sprids om att en sån diagnos kan förklara ett mord?
Besviken läsare
Hej Anna,
Tråkigt att höra att du är besviken.
Joel mördar inte för att han är elak, han har heller inte för avsikt att döda, utan agerar ur rädsla. När han kommer till saltmagasinet är det mörkt och han ser dessutom inte vad han gör.
När jag skriver en roman vill i alla fall jag ha en förklaringsmodell för hur ett barn kan komma åt ett vapenskåp. Naturligtvis skulle det kunna vara så att kombinationen är känd för alla i familjen, men i det här fallet ville jag ha ett barn som är fascinerad av runda ting, som magasinet i revolvern.
Jag tror inte att någon läsare/lyssnare kommer att tro att barn med en viss diagnos är elaka. Jag har själv barn med autismdiagnos och drar inte den slutsatsen.
Med vänlig hälsning,
Susan
Hej Susan!
Jag läste eller lyssnade precis klart din andra bok o Jag har både fällt tårar efter Josefin och skrattat gott åt Zetanoch Kajsa. Sedan har du även Katarina Ewerlöv som uppläsare. Det kan inte bli bättre!
Tack för dessa två ”tokbra” böcker! Synd att drt alltid ska ta slut. Saknar redan Zetas härliga humor och Kajsas vad ska man säga knasiga impulsivitet? Jag vill läsa mer!!!!! Ja eller lyssna, det funkar så bra medan man städar.
Nu väntar jag spänt på numero tres!
Hej Maria,
Så roligt att höra att du gillade böckerna. Jag skriver för fullt på numero tres. Ses/hörs snart!
Susan
Hej Susan! Nu har jag sträckläst hela morgonen. ”Den tatuerade cirkeln”. 100 sidor kvar. Skitbra story och hur spännande som helst! Blir nog köpt för tv-produktion och/eller såld till andra länder vilken sekund som helst 🙂 Lycka till!!!