Det är inte så lätt som alla tror att bli utbränd och deppig. Jag vet, jag har nämligen kämpat hårt för att komma dit jag är idag: 20 mg Paroxetin och ett genuint hat för hushållsnära tjänster. Släng sedan in 125 mikrogram Levaxin mot undermålig sköldkörtel. Tänkt att sparka igång kärringen.

Vi tar det från början. Det är nästan ett krav att ha deppat i de tidiga tonåren. De sena tonåren klassas inte lika högt eftersom alla i den ålderskategorin per default är instabila i psyket.

Dålig självkänsla är också en bra grund att stå på, gärna i kombination med ett kvinnligt kön. För statiskt sett är det vi kvinnor som blir utbrända. Vi vill vara duktiga.mother energy critically low

Avgörande för mig var två värdefulla faktorer ADHD i kombination med livlig fantasi och att jag ”spelar över hela pianots register och inte bara i mitten” som en AT-läkare beskrev det i slutet av 80-talet.

Det hjälper så klart om man inte är allt för snygg under uppväxttiden. Lite tovigt hår går fet-bort. Aspiranten ska gärna ha en stor näsa (som jag hade) eller övervikt. Detaljer som inte kan döljas. Retad och mobbad är naturligtvis plus i detta sammanhang, eftersom låg självkänsla är ett krav.

Att hamna fel i arbetslivet är också nästan ett måste för den deprimerade eller utbrände.

Ta mig till ex. Jag arbetade en tid under 90-talet på Ericsson. Under nio månader satt jag på en distributionsavdelning som skulle bryta ner AXE-växeln, som de på marknadsavdelningen hade sålt till Kineserna, till en lång lista av vilka pryttlar fabriken behövde tillverka. Sedan tog allt en vända tillbaka när AXE-skåpet några veckor senare skulle byggas ihop inför leveransen till Kina. Inom Eriksson hade allt en beteckning på tre bokstäver följt av ett antal siffror. Dessa tusen detaljer skulle alltså jag ha koll på. Jag har livlig fantasi, men svårt för att minnas betydelselösa detaljer. Jag vred mig av smärta, hatade arbetet intensivt.

Under dessa 9 månaderna på distributionsavdelningen (följt av ytterligare 9 månader på marknadsavdelningen då jag försökte se upptagen ut genom att gå fort till kopieringsmaskinen) undrar jag fortfarande vem som egentligen gjorde mitt jobb? Inte jag i alla fall. Jag hade fullt upp att gråta där jag satt på 14:e våningen. Det första jag gjorde var att vända skrivbordet så att jag kunde se ut. I genomsnitt grät jag en gång om dagen, ibland i långa sjok vilket inte undgick kollegorna. Det ni! Så lägger man en solid grund för depression.

Konsten att bli utbränd…

Men rätt jobb kan också bli din väg för att du ska bränna ut dig. Jag hade så himla roligt under tre år på SVT. Om du inte är intresserad av att arbeta inom Media så går ICA-affären lika bra, huvudsaken är att du älskar ditt jobb, tar dig vatten över huvudet, inte tillåter återhämtning och gärna arbetar oregelbundna tider.

Att få barn kan också vara en merit. Helt plötsligt har du inte tid med dig själv. Plus i kanten om din bebis ärvt dina ADHD-gener.

Hushållsarbete är av samma kvalité som mitt Erikssonjobb var. Monotont, låg status och repetitivt. Bara en virtuos klara av att gå från relativt glad till deppig på två minuter i en tvättstuga. Jag nämner det inte för att skryta, utan så att ni förstår att ingen kan deppa som jag.